Suddenly you were everywhere. Stenciled to my eyelids and burned into my dreams.
Ja. Som ni kanske förstår saknar jag Göteborg, men allra mest en person som bor där. En person som är alldeles underbar. Men det är långt kvar innan vi ses igen. Kommer man orka vänta? Saknaden är redan så stor att det gör ont.
Annars då? Nästa vecka åker jag hem. Det gör mig i alla fall mycket gladare. Ska äntligen få träffa min familj och underbara vänner. Can't wait.
Kommentarer
Trackback
