Nervöst.
Nu är första veckan avklarad. Jag, Isabelle Högman, är numera en säkerhetskonsulent från Securitas Direct. Den ni!
På måndag börjar den första riktiga arbetsdagen. För er som inte vet vad det är jag ska göra så ska jag se hur säkerheten ser ut i vissa hem samt berätta lite om bränder, inbrott och Securitas Direct's grymma alarmsystem som jag sen kan sälja om kunden så behagar. Jag själv hade inte tvekat en sekund, seriöst! Så det känns underbart att det man kan sälja, kan man även stå för.
Men jag är ju väldigt nervös måste jag säga. Tänk när man ska knacka på första dörren. Det kommer bli spännande.
Nu är jag för övrigt i Trosa över helgen. Jag och Nathalie var tvungna att åka hem för att hämta en massa saker som behövs plus inhandla en del alkohol till oss och våra lägenhetskompisar.
På söndag far vi hem igen!
Ciao.
Norway.
I fredags kom vi till älskade Norge. Bilen vi tittade på kvällen innan blev för övrigt våran. Woho! Våran lilla pärla.
Våran chef mötte upp oss och visade oss vart arbetslägenheten var. Där fanns redan en av våra blivande arbetskompisar. Riktigt trevlig pojke!
Dagen efter roade vi oss med att kolla runt lite hur staden ser ut här i Tönsberg. Älskar staden, så himla mysig. När kvällen närmade sig bestämde sig jag och Emil (jobbarkompisen) att vi skulle dela på 10 mellanöl. Vad betalade vi för dom? 230 norska kr! Så jäkla sjukt. Första och sista gången vi köper öl här i Norge vill jag lova.
När vi sen kom hem laddade vi upp med en härlig skräckfilm - rec. Alla tre satt bokstavligen och skrev som små flickor. Inte långt efter kom två pojkar till som vi skulle börja jobba och bo ihop med. Och dom är ju precis lika underbara som Emil!
Första dagen på jobbet, hur gick det? Så sjuk spännande och intressant! Men oj vad det är mycket att lära sig nu. Mitt huvud har snart överbelastats.
Annars så flyter allt på bra. Är verkligen skitkul att bo ihop med ett gäng, speciellt bra för mig som är så sällskapssjuk.
Nu ska vi mysa vidare. Skriver snart igen.
Stress.
Jag hatar hur oplanerat allt har blivit. Så jäkla tråkigt att det ska bli stress och kaos såhär i sista minuten. Men man har ju bara sig själv att skylla.
Idag håller jag på att försöka packa ner alla saker som vi behöver sen när vi väl fått en lägenhet.
För när vi åker till Norge (som för övrigt är imorgon!) så behöver vi bara ha med oss kläder eftersom vi får bo i en lägenhet via jobbet som vi delar med några andra. Vi har ju tyvärr inte hunnit hitta någon lägenhet, men det är ju svårt när man inte riktigt kan åka på en visning till Norge för att sen åka hem till Sverige igen. Men redan imorgon har vi två stycken visningar!
Ikväll så ska Natta och jag åka till Nyköping och titta på våran eventuellt framtida bil. Ska bli spännande! Och vi är ju väldigt desperata över att få en bil eftersom vi helst vill slippa åka buss och grejer imorgon.
Håll tummarna!
Härlig start på morgonen.
Dagen började med en långpromenad med grannhunden. När vi var mitt på torget här i Trosa så fick vovven för sig att sätta sig ner och vägra gå någonstans. Kändes ju sådär lagom kul. Försökte smidigt dra lite i kopplet utan att det skulle se ut som något slags djurplågeri, men inte hjälpte det. Så jag fick stå där som en idiot i några minuter innan han fick för sig att gå igen.
Vad händer nu då? Jag borde packa. Eller...jag måste packa. Senare i eftermiddag så ska jag åka till sthlm så jag måste nog sätta igång nu innan det blir för sent. Hehe.
Only a few days left.
Vi har fullt upp och det stressar upp mig så sjukt mycket att jag knappt hinner med. Men i slutändan så vet jag att all denna stress kommer vara värt det. Äntligen så försvinner jag från Trosa. Jag behöver komma härifrån ett tag. Och självklart kommer jag hålla bloggen uppdaterad ifrån grannlandet!
Even though it feels like a rollercoaster right now, life will calm down.
När vi kom fram såg man hur alla tanterna damerna hoppade och tjoade omkring och var så spända medan jag själv stod där som en zombie. Fast det gick ju helt okej ändå.
Men nu så sitter jag här. Pappa har inte ens gått upp. Kom igen. Pappa går ALLTID upp före mig. Så detta gör vi nog inte om tror jag.
Nu måste jag bara se till att sysselsätta mig till kl 11, då blir det nämligen ett gympass med min kära vän Nathalie!
When words become useless, just hold her hand.
Idag har dom fått för sig att börja gödsla eller vad tusan det nu heter. Gödsel=skit. Det är väl alla med på?
Visst gör väl inte det något, men just idag (utav ALLA dagar) så ska vinden blåsa hitåt vilket betyder att doften (doften som luktar SKIT) kommer rakt in i huset och på varenda liten gata här i byn (!!).
Kan nog inte räkna med att maten kommer stanna i magen idag.
Kill me now and save me from this pain.
What have i done to deserve this?!?
Don't let yourself be last.
Helgen har varit så underbar. Fick träffa mina flickor Emma och Jessica. Vi åkte på kryssning på fredagen till lördagen. Vi hade det så himla kul och det kändes skönt att få annat att tänka på, att få slappna av och ha lite kul. Vi träffade även ett härligt gäng som vi umgicks med under kvällen.
Nu får vi se vad dagarna har att erbjuda. Enbart positiva saker hoppas jag. Såklart.
She's standing on the line between giving up and seeing how much more she can take.
Inatt lyckades jag inte sova, precis som de tidigare nätterna. Jag blir snart galen.
När kommer jag få en lugn stund? När kan man bara få sitta ner, ta ett djupt andetag och känna att man lever?
Jag orkar inte gråta längre. Tar tårar aldrig slut?
