Vår sista dans.
Det känns som att jag är död. Gjorde jag rätt eller gjorde jag fel? Både och. Men ändå känns allt förjävligt. Jag kan inte andas, gör allting för att försöka få en stund utan tårar i ögonen, utan att försöka gaspa efter luft på gå grund av alla minnen som rullar förbi i mitt huvud. Så mycket jag vill göra. Så mycket jag vill säga. Men inte ett ord enda rätt ord kommer ur min mun.
Är det verkligen sant? Drömmer jag?
Men nej, det gör jag inte.
Så feg att jag viskar, du hör säkert ingenting alls.
Dagarna bara flyger förbi. Jag försöker ta en dag i taget, men det är svårt.
Helgen har varit underbar, fick umgås med mina fina flickor Isabelle och Emma. Var skönt att få ha lite annat att tänka på och att få komma ifrån denna byhåla. Men nu är jag tillbaka. Igen.
Helgen har varit underbar, fick umgås med mina fina flickor Isabelle och Emma. Var skönt att få ha lite annat att tänka på och att få komma ifrån denna byhåla. Men nu är jag tillbaka. Igen.
Livet är orättvist.
Rhodos var underbart.
Verkligheten har hunnit ikapp en nu. Och jag tycker inte om det.
Men när jag kom tillbaka hit så förändrades ändå allt. Hela min värld vändes upp och ned. Klumpen i magen blir större och större för varje dag som går, jag gör mitt bästa för att hålla tillbaka tårarna. Men det är svårt. Det är svårt att le när man mår som man gör.
När man ser alla lyckliga människor på stan så blir man arg. Varför kan dom gå runt och skratta? Varför är det dom och inte jag?
Jag är förvirrad. Jag har mycket att tänka på vilket får mig att må ännu sämre. Jag hoppas alla dessa frågetecken snart försvinner.
Verkligheten har hunnit ikapp en nu. Och jag tycker inte om det.
Men när jag kom tillbaka hit så förändrades ändå allt. Hela min värld vändes upp och ned. Klumpen i magen blir större och större för varje dag som går, jag gör mitt bästa för att hålla tillbaka tårarna. Men det är svårt. Det är svårt att le när man mår som man gör.
När man ser alla lyckliga människor på stan så blir man arg. Varför kan dom gå runt och skratta? Varför är det dom och inte jag?
Jag är förvirrad. Jag har mycket att tänka på vilket får mig att må ännu sämre. Jag hoppas alla dessa frågetecken snart försvinner.
